Projektansvarig: Mika "Faehrengaust" Keskitalo

Projektregler: Lägg gärna till frågor och/eller svar, men gör det under rubriken Obesvarade frågor längst ned på redigeringssidan. Skicka gärna ett PM till Faehrengaust så kommer tillägget behandlas snabbare. Vissa svar kommer att dröja, då litteratur och andra personer konsulteras.

Senast uppdaterad: 2007-03-03

Innehåll: I det här delprojektet besvaras frågor om krig och krigskonst. Dessa är de kategorier som än så länge finns att välja bland:

• Generella frågor
• Obesvarade frågor

Generella frågor

Frågor inom denna kategori:

• Hur stora var arméerna?
• Varför försvann den klassiska riddaren i plåtrustning från slagfälten under senare medeltid?
• Vid en del slagfält har man hittat rester av riddare som dött utan uppenbara skador. Hur har det gått till?
• Vid utgrävningarna i Visby så märkte man att många skelett hade mest spår av våld på benen. Högg man mest mot benen?
• Hur viktig var terrängen?
• Använde man mycket legosoldater?
• NYTT: Vad är skillnaderna mellan plundring, brandskatt och kontributioner?

Hur stora var arméerna? (uppdaterad: 2006-10-29)

Under tidig medeltid så rörde det sig maximalt om tusentals eller ett par tiotusen soldater. Under renässansen kom man upp i arméer på över hundratusen soldater.

Varför försvann den klassiska riddaren i plåtrustning från slagfälten under senare medeltid? (uppdaterad: 2006-10-29)

Det berodde mest på förändringar i samhället. Det blev möjligt att hyra stora mängder soldater i stället för att lita på feodala trupper. Det är effektivare att ha många billiga legosoldater än få riddare.

Vid en del slagfält har man hittat rester av riddare som dött utan uppenbara skador. Hur har det gått till? (uppdaterad: 2006-10-29)

En populär teori är att de dog av en kombination av vätskebrist, värmeslag och utmattning. De hade ofta rört sig långa sträckor till slagfältet och maten var ofta bristfällig. Dessutom kunde de redan vara försvagade av sjukdomar som ständigt plågade trupperna.

Vid utgrävningarna i Visby så märkte man att många skelett hade mest spår av våld på benen. Högg man mest mot benen? (uppdaterad: 2006-10-29)

Det finns många saker som spelar in hur skadorna fördelas, t.ex. hur man slogs och vilka rustningar man hade. I Visbyfallet var soldaterna relativt bra rustade på andra delar av kroppen utom benen.

Hur viktig var terrängen? (uppdaterad: 2006-10-29)

Många slag avgjordes helt av terrängförhållanden. En mycket populär taktik - som Engelska långbågsskyttar älskade - var att försvara en höjd. Det hände ofta att två arméer stod och blängde på varann från olika höjdpositioner - eller andra bra försvarspositioner - och ingen vågade anfalla.

Andra terrängförhållanden som gärna användes av härförarna var vattendrag, sumpmarker, raviner och tät växtlighet.

Men det finns slag där försvarare förlorat trotts klara terrängfördelar, t.ex. Battle of Hastings (1066) som normanderna vinner trotts att anglosaxerna försvarar en höjd.

Använde man mycket legosoldater? (uppdaterad: 2006-11-04)

Under första delen av medeltiden använde man mycket lite legosoldater eftersom krigsmakten byggde på feodala trupper. På 1300-talet ökar användadet markant och från 1400-talet och framåt så är det mycket svårt att hitta strider som skulle ha utkämpats utan legosoldater. Användandet av hyrda soldater klingar av under 1800-talet när nationalstaterna dyker upp med värnpliktsarméer. Användandet av legosoldater styrs sålunda av hur ekonomin och samhället i övrigt fungerar.

Vad är skillnaderna mellan plundring, brandskatt och kontributioner? (NY: 2007-03-03)

Plundring är helt enkelt att roffa åt sig något. Det kunde göras av enskilda soldater eller av hela härar. När soldater plundrade så förekom ofta väldtäckter, mord, misshandel, bränder, etc. Plundring var därför något man ville undgå in i det sista.

Brandskatt gick ut på att man hotade att plundra och bränna ner en stad om staden inte betalade en lösen (brandskatt). För staden var det värt att betala lösen om man inte var väldigt säkra på att kunna försvara sig eller på att få förstärkningar inom en snar framtid. Ibland kunde staden av ideologiska skäl ändå välja att gå i motvärn vilket i slutändan oftast resulterade i mycket brutal plundring när anfallaren väl lyckades ta sig igenom förvaret.

Brandskatt ersattes under 1600-talet av kontribution. I teorin skulle kontributionen gå till underhåll av armén och inte som ren vinst som brandskatten, men ofta var de egentligen identiska. Kontribution kunde även betalas frivilligt av en tredjepart för att stödja endera sida i en konflikt.

Obesvarade frågor