0600

Gryning på Intention, dag 7. Det känns konstigt att vi varit på Terra Incognita en hel vecka. Å ena sidan har tiden bara susat förbi, å andra sidan är man helt översvämmad av alla nya intryck. Världen känns fortfarande för främmande för att kallas för hem, men jag tror att vi alla lyckats hitta små bitar som vi kan relatera till och efterhand som vi blir mer bekanta med världen kommer vi att känna oss mer hemma. Det är i vilket fall en otrolig skillnad att sova i ett tält jämfört med att vara instängd i ett rymdskepp!

Vi ska alldeles strax ge oss iväg för att undersöka den högre delen av ön, men vi lämnar kvar en mindre grupp för att hålla reda på båten och för att undersöka lagunen.

2000

Vi är nu tillbaka från vår utflykt.

Teamet som stannade kvar har konstaterat att lagunen är betydligt mindre salt än havet (även havet är lite mindre salt än jordiska hav) och att det finns gott om liv i den. Det verkar inte finnas några större djur där. När jag frågade hur de visste det så kröp de fram att de lånat ekolodet från båten för att locka till sig eventuella djur, med stor framgång. Undrar varför de inte vågade fråga mig innan de testade en sådan plan...

Ljuset vi såg i natt var mycket riktigt ett litet djur, en liten maskliknande sak, ett par millimeter lång. Den verkar helt harmlös, även om den verkar vara ett rovdjur så kan inte dess små knipkäkar skada något större än en loppa. Hittills verkar även resten av djurlivet i lagunen relativt ofarligt, inte värre än vad man kan hitta i motsvarande miljö på jorden. Inte farliga så länge man hanterar dem med omdöme. Jag hoppas verkligen att den bedömningen visar sig hålla, dels naturligtvis för att det gör saker så mycket lättare, men också för att det skulle vara en fantastisk känsla att simma i det glödande vattnet på natten.

Vår expedition mot den bergigare delen av ön var också framgångsrik.

Första biten var en promenad genom svampträdsskog, ungefär som vi nu börjar bli vana vid. Vi såg ungefär samma djurliv som vi sett tidigare, fast betydligt fler pansarkaniner. Vi var på vår vakt mot de skorpionmyror som Livingstone stött på, men såg inget sådant.

När vi kom längre från havet började växtligheten ändra karaktär. Svampträden började ge vika för högre träd, vilka påminner lite om de som Livingstone beskrivit, men antagligen en annan art. De är höga, de högsta uppemot 30 meter, och grenar sig ofta. De verkar slingra in sina grenar i andra träds grenar, antagligen för att bli tåligare mot vinden. I stället för de tydliga bollar som Livingstone rapporterat har man mindre bollar, ur vilka ett lövverk som mest liknar en mycket lång och spretig rosaaktig grästuva växer. Jag skulle gissa att dessa tuvor har mycket lite vindmotstånd, ungefär som bladverket på en jordisk palm. Det verkar som om träden även är bas för andra växter och det hänger mycket blommor och lianliknande rötter från deras kronor.

Här och var sitter det något som närmast liknar en stor (1 - 1.5 meter) groda uppe i träden och mumsar på grönskan (rödskan?). Deras händer och fötter verkar väl utvecklade för att klättra i träden, med långa kraftiga fingrar / tår som kan gripa runt stammarna. De verkade inte ens bry sig om oss och vi tyckte inte att det var någon mening att försöka fånga en förrän vi har bättre labutrustnng på plats. Vem vet, det kanske är dessa som rivarna jagar när de inte har turister att äta?

Från berget rinner det flera små vattendrag med färskvatten, tillräckligt mycket för att förse oss med allt vatten vi behöver.

Uppe kring bergets topp cirklar stora, fågelliknande varelser, men vi hade inte tid att ta oss upp dit idag.

Vi har hittat ett bra ställe att parkera Atlantis på, nedanför bergssluttningen på ena sidan av ön, där ön smalnar av så att det är nära till både havet och lagunen, ungefär i gränsen mellan svampträdsskogen och gräspuffsträden (det kommer säkert att komma någon biolog från jorden och döpa om allt vi upptäckt...). Platsen är sandigare än omgivningen och det finns en öppen plätt som gott och väl rymmer Atlantis. Det verkar också som om sanden sträcker sig ut genom revet, så att vi kan få ut båtar och ubåtar utan krångel.

På det hela taget verkar det vara bördigt land. Vi har sett många frukter och även djur som kanske går att föda upp. Vi får se vad forskarna säger när de kommer hit med Atlantis lab.

Jag skickar ett radiomeddelande ikväll att Atlantis ska förbereda sig för att ta sig hit. De kommer antagligen att vara här om några dagar.

<< Atlantis Dag 6 | Index | Atlantis Dag 8 >>
Atlantis | Atlantis Dag 7