Logganteckning #31 (kl 12:04 lokal tid)

Vi landade under gårdagen och har nu återupptagit kommunikationen med Jules Verne i omloppsbana. Situationen är fortfarande kritisk då huvuddatorn havererade och stängdes ned under färden genom atmosfären. Vi får studera loggarna vid tillfälle, men chefsteknikern misstänker att det kan ha skett någonting oförutsett i samband med att vi kastade av oss värmesköldarna i havet och bromsraketerna avfyrades. Det var oavsett inte enbart det centrala datasystemet som fick sig en törn, utan vi håller som bäst på att försöka få en överblick över skadorna. Huvuddatorn är hur som helst omstartad (och därmed är den här loggen också tillgänglig) men alla protokoll är inte intemplementerade ännu, varför teknikerna har fullt upp med att få igång alla system.

Reservsystemen verkar dock ha fungerat som de är tänkta under nedfärden, även om själva landningen mera liknade en nödlandning än ens en kontrollerad krasch. Nu står vi hur som helst stabilt på landbacken (förmodligen i botten på en landningskrater) och första prioritet är att försäkra oss om manskapets säkerhet. Därefter får huvuddatorn gå igenom alla övriga system i tur och ordning så att vi kan bilda oss en uppfattning om inte minst skrovets integritet.

Det är alltså inte ens tal om att öppna några luckor mot omvärlden ännu, trots att vi redan vet att luftsammansättningen är kompatibel med vår egen andningsapparatur. Tyvärr har vi inte lyckats få någon av de yttre kamerorna att fungera ännu, så vi väntar istället på en bild från Jules Verne så att vi kan få en överblick över vår omedelbara omgivning ur fågelperspektiv. Fast om vi landade alltför långt från vår planerade nedslagsplats så lär det dröja innan moderskeppets kameror och datorer lokaliserar och identifierar oss. I värsta fall får vi använda oss av signaltriangulering för att fastställa vår exakta position, men då behöver vi en tredje mottagare. En av utforskningsfarkosterna från Diogenes skulle i så fall kunna fungera.

Arbetet väntar - vi har nu definitivt gått över till 32-timmarsdygnet. Det finns knappt tid för mat - bön och bad är inte ens att tänka på för tillfället. Jag har ordinerat chefsläkaren att utordinera amfetaminer till alla oss som är vakna, så att vi hinner förbereda oss för att tina upp de övriga. Vila får vi antagligen göra när tillräckligt stor del av manskapet är återuppväckt ur sin dvala, så att vi kan införa roterande skift på alla poster.

Allah u Akbar

<< Walkabout Dag 1-7 | Index | Walkabout Dag 10 >>
Walkabout | Walkabout Dag 9